Rapport/Fosforläckage

kossor Gunnar Karltorp

Fosforbelastningen måste minska

Östersjöländernas gemensamma beslut om Baltic Sea Action Plan från 2007 innebär bland annat att Sverige åtagit sig att kraftigt minska belastningen av växtnäringsämnen till havet. För fosfor ska en minskning med 290 ton per år ske, och enligt den nationella handlingsplanen ska åtgärderna huvudsakligen beröra utsläpp till Egentliga Östersjön.

Rapporten ger en bakgrund till varför fosfor är speciellt intressant att studera närmare, och diskuterar huruvida de åtgärder som föreslås för jordbrukets del är relevanta och effektiva för att minska tillförseln av fosfor och därmed leda till minskade problem med övergödning av Östersjöns vatten.

Svårt och dyrt att minska fosforläckage från jordbruket

Jordbruket beräknas bidra med drygt 600 ton eller ca 40 % av Sveriges antropogena fosforutsläpp till havet. Det handlar dock om diffusa utsläpp över stora områden, med högst varierande urlakning på olika typer av marker, där dessutom de största fosforförlusterna sker vid enstaka tillfällen i samband med kraftigt regn.

Många av de åtgärder som föreslagits är ännu bristfälligt dokumenterade och ofta mycket dyra. Det kostar 20 kr att gödsla med 1 kg fosfor, medan den beräknade kostnaden för att hindra samma kilo att läcka ut i Östersjön ligger på mellan 1100 och 6000 kronor. Lägg därtill det faktum att havsvattnets innehåll av fosfor i Egentliga Östersjön varierar mellan 300 000 och 500 000 ton, beroende på syresituationen och hur mycket fosfor som därmed fastläggs i sedimenten.

Satsa på havsbruk istället

De stora kostnaderna, liksom relationen mellan den fosfor som läcker ut från åkermarken och havsvattnets innehåll leder rapportförfattaren till slutsatsen att åtgärderna bör göras i vattnet och inte på land. Många studier visar att näringen i vattnet kan komma till bättre nytta i kustnära områden. Istället för att endast göda en massiv tillväxt av trådformiga alger kan betarna aktivt gynnas genom att åtgärda bristen på rovfisk. Betydligt mer av näringen kommer då att sluta i eftertraktad matfisk.

Slutsatserna är därför:

  • De medel som nu används specifikt för att reducera fosforläckaget från åkermarken gör större nytta i kampen mot Östersjöns övergödning om de satsas i fiskodlingar som kläcker fram yngel av abborre och planterar ut dessa i havsvikar för att äta storspigg.
  • Utarbeta förvaltningsplaner för flera fiskarter i relation till deras funktion i Östersjöns näringsvävar så att predation av fosforgynnade cyanobakterier ökar.

Om rapporten

Titel: Åtgärder inom jordbruket för att minska fosforläckaget till Östersjön

Författare: Gunnar Karltorp, miljöanalytiker vid Havsmiljöinstitutet, Enheten vid Stockholms universitets marina forskningscentrum

Kontakt: Gunnar Karltorp
gunnar.karltorp@gmail.com

Ladda ner och läs rapporten Fosforläckage från jordbruket